MILJÖANPASSA

Vattenkraften

Hur ser den egentligen ut?

 

 

En sida bara för att visa hur svensk vattenkraft ser ut idag.

Det är dags att vi ser till att även vattenkraften följer dagens miljölagstiftning.

Naturligtvis går vattenkraften att miljöanpassa.

 

Miljöanpassning kräver dock att man gör avkall på en del utav vattnet och därigenom lite av inkomsterna ifrån vattenkraftverket.

Till att börja med så vill jag direkt påpeka att i en perfekt värld så handlar det inte om fisk, utan om alla arter som behöver våra rinnande vatten för att leva och fortplanta sig. Detta gäller alltså väldigt många arter ifrån uttrar och ända ned till musslor och insekter. Problemet med att alla arter skall gynnas hörs det egentligen inte tillräckligt mycket om i dagens debatter, men alla de som kämpar för levande vatten och vattendrag känner till att så är fallet, det handlar alltså inte om sportfiske.

 

Vad krävs då?

 

I den perfekta världen jag nämnde ovan skulle vi egentligen inte behöva förstöra våra vattendrag med vattenkraftverk alls, och skulle alltså kunna riva ut all vattenkraft. Tyvärr så har vi inget som kan ersätta all vattenkraft idag, men det är bara de största vattenkraftverken vi är riktigt beroende av och den småskaliga bör alltså definitivt sättas under lupp. Eftersom utrivning av vattenkraftverken, vilket vore det bästa för den akvatiska miljön, inte är möjlig fullt ut så kommer vi till alternativ två.

 

 

Ett väldigt bra exempel på ett omlöplöp i Säveån. Hedefors, Stenkullen Lerums Kommun, Västra Götalands län. Invigt år 2013

OMLÖP

 

Ett omlöp skulle man kunna jämföra med en bäck som rinner jämte vattenkraftverket. Denna bäck gör man alltså på konstgjord väg och när man bygger det så försöker man få en lutning som medger att alla arter kan dra nytta av omlöpet. Omlöpet ges ofta namnet faunapassage eftersom att de flesta arter (djur - fauna) kan passera i en sådan här konstgjord bäck.

 

 

 

 

 

 

Teknisk fiskväg i Säveån, Jonsered Västra Götalands län.

 

 

FISKVÄG

 

Fiskväg är precis vad det låter som, en väg för fisk att använda.

Dessa kallas ofta teknisk fiskväg el. fisktrappor och det beror på att man bygger anordningar som är till för just fisk. (Betänk nu att omlöpet kunde de flesta arter dra nytta av).

Det finns en mängd olika tekniska fiskvägar så det får jag komma in på vid ett senare tillfälle. (sök på: fisktrappa, denilränna)

Ett stort problem med tekniska fiskvägar är att de anpassas i princip alltid efter laxartad fisk och då främst lax och öring. Framförallt laxen är ett riktigt muskelknippe och klarar högre hastigheter, stora öringar kommer inte jättelång efter men vi har en massa andra arter som helt enkelt inte klarar av att simma i dessa fiskvägar då strömmen blir för stark för dem.

 

 

Nedströms då?

 

En viktig detalj oavsett om man bygger ett omlöp eller en teknisk fiskväg är att detta det går att ta sig uppströms förbi vattenkraftverket med sina turbiner.

För att det verkligen skall fungera så måste man också leda bort de större djuren ifrån intaget till turbinerna. Det vill säga; se till att de hittar tillbaka nedströms.

För t.ex. insekter är turbinerna inte ett jätteproblem men för fisk så leder de nästan osvikligt till döden.

Alltså måste man sätta upp anordningar för att fisk inte skall åka in i turbinerna.

 

Det vanligaste sättet att lösa detta är genom att sätta upp galler, ofta kallat intagsgaller eller fingaller. Dessa galler måste ha förmåga att hindra fisken samtidigt som de skall släppa igenom tillräckligt med vatten utan att bromsa det. Här uppstår också en konflikt, om gallret är för tätt så bromsar det vattnet och saker som flyter med strömmen fastnar i det. Om gallret är för glest så simmar fisk igenom och turbinen väntar som ett brev på posten.

 

En annan viktig aspekt när det kommer till gallret är lutningen på det. Ju brantare (upp till 90 graders vinkel) gallret står mot vattenytan/botten desto svårare blir det att inte fastna i det p.g.a. trycket som det strömmande vattnet utövar. Men ju lägre vinkel man har desto mer yta kommer gallret att ha, och vi har återigen en konflikt. Större yta medför att det blir dyrare eftersom det går åt mer. Gallret kräver också rensning och den är ofta hel automatiserad och sköts uatn mänsklig inblandning.

 

Gallret skall altså stoppa fisk från att åka genom turbinerna men det måste också leda bort fisken åt rätt håll, man brukar säga att det skall finnas en flyktväg. Denna flyktväg är då oftast en ränna som leder bort fisken till omlöpet eller den tekniska fiskvägen. Det finns andra lösningar men det viktigaste är att de ser till att fisken inte blir till fiskfärs i turbinen.

 

Helautomatisk anordning för att rensa intagsgallret (fingallret). På andra sidan plåten finns ett band som för bråte som fångats upp med denna mekaniska kratta ut åt sidan. Säveån Hillefors Lerums kommun Västra Götalands län. (Och ja, på bilden sitter näcken och spelar fiol på en sten i forsen)

 

Detta var bara en liten kort beskrivning utav de viktigaste aspekterna kring anpassning av ett vattenkraftverk. Det finns massor av andra lösningar men alla har en sak gemensamt; de måste fungera så att det går att passera både upp- och nedströms förbi vattenkraftverket.

 

 

 

Per Persson Eckerström

Älvräddare

Har du bilder på resultatet av vattenkraft och vill visa dem här, undrar du över något eller om det rentav utav misstag blivit så att du har en bild med som du inte vill ha publicerad här?

Skicka ett meddelande till: info@vattenkraften.se

 

Vill du veta mer eller kanske vara med och försöka göra skillnad:

http://www.alvraddarna.se

(Denna sida har inga kopplingar till organisationen Älvräddarnas Samorganisation på annat sätt än via de eventuella medlemmar som är med och hjälper till med bilder)